Svensk ordbok 2009, webbversion
verb trevade trevat
trev·ar●ofta med partikelnfram
förflytta sig osäkert och enbart med hjälp av känselsinnet
hon trevade sig fram i mörkret○äv. bildligthan försökte treva sig fram i byråkratins djunglertreva sig (fram) ngnstanssedan 1838Subst.:trevande